Manusförfattare
300 YH poäng
300 YH poäng
studerande
ALMA MANUSUTBILDNING 2025/2026
Julia Ahndoril
Mitt namn är Julia Ahndoril och jag är en tjugotreårig dramatiker. Jag tog min examen i dramatik och dramaturgi på Stockholms konstnärliga högskola våren 2024, och sedan dess har jag frilansat som manusförfattare, drivit en fri teatergrupp och assisterat på Dramaten. Jag kommer från en berättande familj – mina föräldrar är författare. Läsande, skrivande, teater och film har alltid varit en stor del av mitt liv. Mitt eget skrivande började framför allt med spökhistorier. Stora delar av min barndom bestod i att sitta hemma med ett anteckningsblock och försöka skrämma upp mig själv och mina vänner. Jag tror att det är just den blandningen av spänning, rädsla och energi som jag fortfarande försöker återskapa i mitt skrivande än idag.
När jag gick Södra Latins teaterlinje ägnade jag mig åt skådespeleri och textanalys. När jag sedan gick över till att regissera mer och mer började jag också skriva mina egna pjäser. Under mina år på SKH utforskade jag ofta skräckgenren, men gav mig även in i magisk realism och givetvis klassisk dramatik. Jag tycker om att skriva brutalt och rått och inte skygga undan för verklighetstroget våld. Som examensarbete skrev och regisserade jag en pjäs med titeln BLIXT BLIXT BLIXT, ett vilt relationsdrama om sex, grooming och en hel del explicita polaroidbilder. Jag har alltid älskat film och känner en stor längtan att ge mig in i den branschen. Jag vill nå ut till en stor publik och förverkliga idéer som jag bär på. Jag dras starkt till mötet mellan det realistiska relationsdramat och genrer som skräck, thriller och sci-fi – och därför är jag väldigt intresserad av filmstruktur. Jag vill skriva suggestiva manus där verkligheten flätas ihop med någonting annat, någonting mörkt och okänt.
+46 70 536 44 52
Nanna Blondell
Jag är utbildad i skådespeleri på Teaterhögskolan i Stockholm. Sedan min examen har jag arbetat inom film, tv och teater, både i Sverige och internationellt, och i flera år var jag verksam vid Dramaten. Mitt arbete framför kameran har lärt mig mycket om berättandets kraft, men jag har alltid burit på egna berättelser som jag vill ge röst åt. Perspektiv jag saknar i dagens film och tv-landskap. Därför tog jag steget bakom kameran och skrev och regisserade kortfilmen Noni & Elizabeth, som visades på festivaler som Göteborg Film Festival, Los Angeles Film Festival och Giffoni Film Festival. År 2022 blev jag uttagen till Film Stockholm Debut, ett viktigt steg för att fördjupa mitt arbete som filmskapare. Jag befinner mig nu i en fas där jag vill fokusera fullt ut på skrivande. Min drivkraft är att skapa filmer som berör, öppnar samtal och skildrar liv och erfarenheter som sällan får ta plats i vår samtid.
Simon Folger
Jag är manusförfattare och regissör med rötterna inom musik och idéhistoria. Sedan 2018 driver jag produktionsbolaget BOOA där jag tar uppdrag som regissör, inslagsproducent, radiomakare m.m. Min konstnärliga ambition är att röra upp de känslor och livsfrågor som vanligtvis inte kommer till ytan genom autenticitet, värme, humor och en vurm för det obekväma. Utöver mina fjärde kortfilm "Drömmaren" utvecklar jag just nu långfilmerna "MEN'S WORK" och "Brytpunkten" i samarbete med bl.a. Film i Skåne. En dramakomedi och en thirllerkomedi. Mitt yrkesmässiga mål är att få arbeta sida vid sida med de största talangerna inom film och kultur. Jag vill att mina berättelser ska nå långt utanför Sveriges gränser och påverka människors sätt att tänka, känna och agera i såväl vardagliga som existentiella frågor i hopp om att göra världen till en mer omsorgsfull plats. Mitt mott hade kunnat vara: "Om det inte är roligt så är det inte värt att göra." Men i så fall krävs en modifikation. Jag har nämligen inte något emot att göra jävligt tråkigt eller slitsamt arbete. Så länge jag får göra detta tillsammans med positiva och ansvarstagande människor är min erfarenhet att även skitjobbet kan kännas värdefullt och kul.
+46 705 262 739
Instagram simonfolger_
MARIA GRUDEMO EL HAYEK
De senaste 20 åren har jag arbetat som skådespelare, teaterpedagog, projektledare och scenkonstkreatör.
Min skådespelarbana började med en kärlek för fysisk teater och dans och jag har från start drivits av en vilja att beröra publiken, experimentera och utvecklas, förändra och påverka med scenkonsten som mitt verktyg. Under många år arbetade jag med barnteater och på senare år har jag rört mig mot filmskådespeleri och eget skrivande. Samhällets ojämställdheter engagerar mig och tematiker jag ofta återkommer till är klass, ursprung och genus. Feminitet vs maskulinitet till exempel. Barn och djurrättsfrågor brukar också dyka upp i mina verk. Ibland gör det helt enkelt för ont att stå bredvid och se på när världen brinner av orättvisor. Och då vill jag göra något. Ibland måste jag gråta, ibland måste jag analysera och formulera det i skrift och ibland vill jag uttrycka det med min kropp och röst. Jag är också kul och försöker ofta vara kul när jag uttrycker mig på olika sätt. Jag har dansat buto i Yokohama, pluggat commedia dell´arte i Reggio Emilia, arbetat med devisingprojekt i alla möjliga former, skrivit en roman, spelat teater om död och liv. Jag har varit på institutioner, frigrupper, radio och tv. Jag har spelat mamma, offer, mördare, barn, drake och dörr. Det och mycket mer, lite ditten och datten och allt möjligt. Nu är jag redo för nästa grej och det är att uttrycka mig mer i ren text. Jag vill skriva en till bok i mitt liv och jag vill börja skriva för film och tv. En dröm är att i framtiden kunna skriva film och serier som jag själv medverkar i. Helst kommer den framtiden snart. Helst är den framtiden nästan nu.
Julia Hackman
Jag har tidigare jobbat främst inom teater och scenkonst, som regissör, regiassistent och dramatiker, både på stora institutionsteatrar samt i egna fria teatergrupper. Inom teatern har jag skrivit för scenen, bl.a. ljuddrama, berättande texter och även arbetat dramaturgiskt med att sätta ihop och bearbeta pjästexter till olika format. Lite kuriosa är att jag även har en kandidat i statskunskap med försvarsinriktning och har skrivit min c-uppsats om politisk teater. Jag tror och tänker att det finns mycket samma dramaturgiska idéer inom teatern som jag kan använda i att skriva för kameran, men jag vill utvecklas vidare och lära mig mer. Teatern är inte rätt medium för den typen av historier jag vill berätta, som är i mer episodisk form. Jag tänker mycket på miljö och på stämning när jag skriver, och är intresserad av att arbeta mer visuellt. Jag är intresserad av kamerans förmåga att kunna så effektiv skifta perspektiv, att kunna berätta samma historia från många olika synvinklar. Min dröm är att utforska episodiskt berättande för tv. Jag skulle vilja vara med och skapa historier som kan följa någon i vardagen, som är tillgängliga men också påverkar och engagerar. Serier som kan få någon att känna sig sedd, berätta oväntade och intressanta historier samt öppna upp för en pluralitet av perspektiv och erfarenheter. Jag vill få en chans att kunna skriva mina egna tv-serier, men också att få bidra till att förverkliga andras och samarbeta för att göra dem bättre. TV-serier jag älskar och återvänder till igen och igen är Brottet, Atlanta, Mad men, Girls och White Lotus. Jag inspireras också mycket av filmregissörer som Sofia Coppola och Jane Campion, deras form av historieberättande och hur de använder sig av kameran för att skapa stämning och berätta genom bilder.
juliahackman.com
073-6388903
Gisela Nadasy
Jag är manusförfattare, utbildad i Storbritannien och skriver både på svenska och engelska. Från början journalist, sedan redaktör till kommunikatör.
Jag började skriva manus 2008 efter en 1-årig manusutbildning på Berghs. Med hjälp av produktionsstöd började jag skriva, regissera och producera kortfilmer.
För att utveckla skrivandet och ge mig tid till det, flyttade jag till Edinburgh för att läsa till en
MA Screenwriting. Därefter har jag skrivit för barn och vuxna: långfilmsmanus, en barnbok, en ungdomsroman och flera kortfilmsmanus. Familj och nära relationer är gemensamma nämnare, vare sig jag skriver om kliniska prövningar, millennieskiftet eller ett föräldramöte.
Jag har deltagit i script labs, talangprogram, festivaljury och anlitats som manuskonsult.
Som medlem i det europeiska nätverket European Writers Desk skapar jag nya kontakter och projekt. Så även på Alma. Mina tre döttrar är mina främsta inspirationskällor. Min dröm är att få fortsätta banan jag redan springer på.
Steph Maj Swanson
Jag är en multidisciplinär konstnär som har hittat hem i att skriva manus och göra film. 2022 hade jag viral succé med “Loab”, en sann historia om hur en AI-bildgenerator konsekvent skapade bilder på en kuslig kvinna. Loab blev snabbt en del av nätets folklore och omtalade i internationella medier. Filmrättigheterna blev efterfrågade i Hollywood. Jag har också skrivit och regisserat kortfilmen Suicide III. Den började som videoinstallation på hackerkonferensen DEFCON i Las Vegas men har nu även visats på filmfestivaler runtom i världen. Jag har hållit föredrag i många olika länder med ett kritiskt öga mot AI-teknik, och mina texter på ämnet har publicerats i Vice, bland annat. Mycket av mitt arbete utforskar hur den mänskliga erfarenheten påverkas av teknologisk utveckling. Hur kan filmgenre hjälpa oss förstå hur vi förhåller oss till de här förändringarna? Jag hämtar ofta inspiration från Cronenberg och Kiyoshi Kurosawa. Jag är uppvuxen i USA, med bakgrund inom lingvistik, queeraktivism, musik, och datorprogrammering innan jag tog steget in i den rörliga bildens värld. Framöver vill jag fortsätta arbeta med regi och skriva manus – gärna i samarbete med andra också!
070-079 20 25
Petra Markgren Wangler
Jag heter Petra Markgren Wangler och jobbar som kulturjournalist. Jag har en konstnärlig master i filmregi från SKH och gått diverse filmkurser, bl.a. Sthlm Filmskola. En del, födda på 80-talet, förknippar mig med min karriär som programledare för musikprogram på SVT och P3 (Musikbyrån, P3 Soul, P3 Guld etc). Sedan 00-talet har jag varit bakom kameran och regisserat dokumentärfilmer och tv-serier (ej fiction) för SVT. Jag har varit och nosat på filmens värld genom ett fåtal skådis/cameo-inhopp samt manus och regi på egna kortfilmer. Men jag har aldrig riktigt tagit tag i den skrivande delen av min kreativa sida. Men nu så. Min förhoppning är att fördjupa min egen röst och kunna hålla i skrivandet lika länge som ett filmmanus kräver. Jag ser fram emot att vistas i en kreativ grupp där jag kan få prova mig fram.
https://www.svtplay.se/video/KrJBxD2/utan-ord-i-filmmusikens-varld Wangler Produktion AB
Nima Safai
Jag är född och uppvuxen i Göteborg, men flyttade till London direkt efter gymnasiet och spenderade drygt 8 år där. Var länge verksam inom musikbranschen där, både som musiker men även med att jobba på skivbolag, och fick därigenom min första erfarenhet av filmarbete genom att skapa musikvideor. Min akademiska bakgrund inkluderar filmstudier vid University of East Anglia och National Film and TV School i England samt Göteborgs Folkhögskolas filmproduktionsutbildning, där jag skrev och regisserade min första kortfilm "Ghorme Sabzi", som har visats på en handfull festivaler runt om i världen och som vann Publikens Pris på Frame Filmfestival 2024. Jag har skrivit sedan barnsben och i flera olika former, allt från skönlitterärt till poesi, men manusförfattandet är den skrivformen som har fångat mig mest. Tematiskt dras jag till berättelser om orättvisor, moraliska dilemman och det mänskliga psyket i kris. Väldigt ofta skriver jag också ur mitt perspektiv som andra generationens invandrare och jag tycker det är intressant att utforska diasporans relation till ursprunget och arvet. Framförallt så vill jag skildra det som skaver, det som är svårt att hantera men omöjligt att ignorera. Just film och TV-serier är för mig de mest effektiva formaten för detta, eftersom de kan skapa en emotionell närhet till tittaren och drabba dem på ett sätt som få andra konstformer kan. Det är verkligen en ynnest att få möjligheten att utvecklas som manusförfattare och jobba tillsammans med flera andra som vill samma sak. Jag är väldigt ivrig inför min tid på Alma Manusutbildning och jag ser verkligen fram emot att få möjligheten att utveckla min röst som manusförfattare och att få träffa alla mina klasskamrater. Min förhoppning är att jag efter utbildningen kan ta ett stort steg mot en framtid som manusförfattare och filmskapare på heltid och ha de nödvändiga verktygen för att kunna pitcha och presentera mina projekt för att kunna navigera i branschen på bästa möjliga sätt.
0768-682880
Faryad Sayadi
Min resa inom skrivandet började redan i unga år i Iran, där jag skrev mina första korta berättelser och dikter, samtidigt som jag tog mina första steg in i teatervärlden – både som skådespelare och regissör. Dessa två vägar löpte parallellt tills jag skrev min första och sista teaterpjäs i Iran, strax innan jag flyttade till Sverige. I Sverige tog skrivandet en ny riktning. Jag bytte medium – från teater till film – efter att jag insåg att mina manus var mer visuella till sin natur och passade bättre för bildberättande än scen. Den audiovisuella formen, med möjligheten att både beröra och nå fler, blev avgörande för mig. Jag studerade film vid Högskolan Dalarna och fick där möjlighet att utforska manus i det nya formatet. Att växa upp i ett samhälle präglat av censur och förtryck väckte tidigt en stark vilja att berätta om den tystade verkligheten – om sorgen bakom leenden, om röster som inte får höras. Under många år skrev jag främst drama, ofta med fokus på minoriteter och social orättvisa. Det ledde till mörka, ibland tragiska berättelser. Under en lång period skrev jag främst drama och drogs till teman som rörde minoriteters rättigheter och samhällelig orättvisa, vilket ofta resulterade i mörka och tragiska berättelser. Detta förändrades när min syster påminde mig om att vi människor också behöver skratta och underhållas när vi ser på film – och att humor kan vara ett lika kraftfullt verktyg för förändring och samhällskritik, precis som i Charlie Chaplins eller Jacques Tatis filmer. Sedan dess har jag funnit komedi, eller drama med komiska inslag, som min favoritgenre – samtidigt som jag behållit min kärlek till att skriva drama om människors inre kamp mellan jaget och överjaget i relation till omvärlden. Efter filmstudierna började jag arbeta som rollsättare för tv-serier och filmer. Genom det arbetet fick jag en ny förståelse för hur ett manus kan förändras i praktiken – hur en skådespelares tolkning kan lyfta en scen och hur karaktärer växer genom samarbetet mellan manus, regi och skådespel. Förutom den klassiska berättarstrukturen tycker jag om att skriva i alternativa former som vissa berättelser kräver – särskilt i rese filmer, där vi följer en karaktär under en begränsad tidsperiod och på olika platser, och i mötet med andra, kanske bara för en dag, samtidigt som vi får inblick i deras inre känslor och yttre konflikter. Berättandet är för mig att pussla ihop det jag ser, hör, känner och läser om verkligheten – och forma det till en berättelse som både berör och underhåller. Som Bergman säger i Fanny och Alexander: att spegla den svåra världen där ute – för att vi ska kunna förstå den lite bättre, eller för att ge publiken en stunds andrum från den.
Lina Sundahl Djerf
Jag är journalist och radioproducent och har de senaste typ nio åren gjort historiska radiodokumentärer på Utbildningsradion. Innan dess har jag jobbat på Sveriges Radio. Det har alltså varit en massa radio. Jag älskar radio, men är nyfiken på en ny dimension. Jag vill lära mig nya saker av människor med andra erfarenheter. Och tänk att bara få fokusera på skrivandet! Jag ser också fram emot en större kreativ frihet. Som journalist har jag ju alltid en verklighet att förhålla mig till. Jag kan inte ändra ett historiskt skeende så att det bättre passar in i min dramaturgi. Jag vill inte redan nu låsa mig vid genrer eller ämnen, men jag är intresserad av psykologi, skam och familjehemligheter. Och så har jag alltid haft en förkärlek för skräck. Kanske går det att kombinera de där två. För övrigt har jag en Master i Internationella relationer. Universitetsvärlden innehåller en del komiska element värda att berätta. Mitt yrkesmässiga mål är att kunna jobba som manusförfattare även för tv och film. Och att skriva riktigt bra manus. Annars får det vara.
0736-558778
Malin Persson
Jag heter Malin Persson, är 33 år och född och uppvuxen i Stockholm. De senaste tolv åren har jag arbetat som skådespelare inom tv, film, teater och radio.
Som 17-åring kom jag in på Teaterhögskolan i Stockholm, och hela världen förändrades för mig. För första gången fick jag kliva in i ett rum med likasinnade som ville samma sak som jag: att få arbeta med skådespeleri på riktigt. Att få gestalta. Att förvandla ord på ett papper till något som kunde leva i ett rum eller mellan två personer. Att få gå in i fantasin tillsammans.
Under åren i branschen har hungern efter att gestalta bara vuxit sig starkare. Jag vill mer än det jag gör – och mer än det jag själv ser när jag konsumerar kultur. Jag vill fortsätta gestalta.
Skrivandet har levt med mig parallellt med skådespeleriet under alla år, men har aldrig fått ta den plats jag drömt om att ge det – förrän nu. Därför är jag oerhört glad över att få studera 2025–2026 på Alma manusutbildning.
+46735084516
Ayan Jamal Warsame
Mitt namn är Ayan Jamal Warsame och jag är mixad. Norrlänning och Stockholmare. I tonåren försökte jag förstå världen genom en till stor del oläst musik- och modeblogg där jag också delade mina dikter. Jag är sprungen ur musiken. Från hiphopens metaforer och berättande, färden och flykten som Jazzen och Soulen givit mig till Indierockens öppna sår. Vid 19 började jag DJ:a och driva klubb. Där fick jag reda på att man kunde jobba inom musikbranschen och framförallt hur man kunde gå tillväga. Det ledde mig till en musikbransch-utbildning. Allt detta blev på något vänster till att jag blev journalist och programledare och nu har jag under många år bevakat kulturscenen. Jag säger “på något vänster” för att inget av detta var en del av någon mästerlig plan från min sida. Det bara blev så, eller var det redan skrivet? Kanske. Jag har inte ifrågasatt det för mycket, fokus för mig låg på att övertyga min mamma om att jag snart skulle göra något som inte hade direkt koppling till ‘jahannam’ (helvetet). Vid sidan av detta har jag aktivt strävat efter att hitta min egen röst. I mina krönikor och när det finns timmar kvar av dagen som inte går åt till att förstå och analysera det som redan finns, använder jag mitt privata skrivande och researcharbete för att navigera i mig själv. Det är tidvis tröttsamt att vara här inne hos mig själv. Jag känner ett behov av ett sammanhang. En plats där jag kan utforska detta tillsammans med andra som också vill vända sig ut och in på sig själva, i grupp.Skratt. Av den anledningen är jag så glad att jag tillsammans med alla nu er får den möjligheten. Jag har aldrig haft en tydlig bild av vart jag är på väg karriärmässigt. När jag tänker framåt finns det ingen särskild stol jag vill sitta på, utan jag vill ha varit här. Precis som kulturen har varit nyckeln för mig, är min ambition att skapa berättelser som bekräftar existensen hos mig själv andra – ett utrymme att finnas till i all sin komplexitet
Instagram: @naya.lamaj
Mail: Ayanjamalwarsame@gmail.com
Tel: 0708835929
Fotokredd: Daniel Stigefelt för SR
Hannah Niss - MasharQa
Under mina år som tjugo-någonting har min målbild varit att testa allt jag vill prova på, därför har jag sysslat med en rad ganska olika saker, för att till slut landa i att skriva manus. Jag har pluggat skådespeleri i England, arbetat som skådespelare, tagit en kandidat i statsvetenskap, arbetat som kommunikatör i Riksdagen och är utbildad yogalärare. Idag kan jag tydligt se att alla de pusselbitarna av olika sorts sysselsättning har skapat en helhet som jag behövde för att förstå att det var film och tv jag ville skriva. Nu har jag studerat Dramatik på Biskops Arnö, samt under det senaste året enstaka kurser i manus på bland annat SKH och Linnéuniversitet. Just nu läser jag litterär gestaltning. Förutom att spendera min tjugoårsålder på att testa olika yrken, har jag även spenderat dem på att resa. Resor är det som hindrar mig från att bli för bekväm och påminner mig om hur stor världen är. Jag är öppen inför att min röst kommer att ändras med tiden, men skriver just nu ofta om frihet i olika form. En stor inspiration är också de småaktiga, svekfulla, mörka eller tabubelagda saker vi människor gör, tänker och känner - men ofta ogillar att erkänna inför varandra. De sidor man helst bara erkänner för sin psykolog, är ofta det jag bygger mina karaktärer på. Mitt favoritformat att arbeta med är tv-serier. Målbilden för yrkeslivet är att skapa berättelser som utmanar formatet och mig själv, ställer frågor till samtiden och skapar igenkänning. Målet för livet i stort är förstås att äta, sova, bada och fullkomligt marineras i bra tv-serier. Några andra önskningar har jag inte. Nästan.
0763943033
Adam Starsmark
Jag är skrivande regissör och frilansande manusförfattare. Född 1994 i Örebro, bosatt i Göteborg. Är en del av produktionsbolaget Vildand Film där jag gjort ett flertal kortfilmer. Har senaste åren utvecklat långfilm, bland annat genom talangprogrammet Five 4 Fiction. Parallellt med mitt eget filmskapande skriver jag manus för och tillsammans med andra regissörer, en växelverkan jag gärna fortsätter med. Som filmskapare och författare intresseras jag av människors jakt på tillhörighet och gemenskap, ofta relaterat till ämnen som arbete, familj och social utsatthet. Jag berörs av ensamhet och fascineras av vår tids fokus på prestation, där mänskligt värde ofta sammankopplas med mätbara framgångar och positioner i samhället, och skildrar gärna hur det får oss att agera desperat och tvivelaktigt.
0703802472
Kimia Farhadian
Jag är utbildad regissör vid Prags filmskola och har de senaste fem åren arbetat som statistregissör på svenska långfilmer och tv-serier. Sedan 2024 är jag del av en manus- och regiduo som skapat två kortfilmer och nu utvecklar en långfilm på temat vuxenhyckleri. Länge i livet trodde jag att jag skulle bli psykolog och den vetenskapen genomsyrar fortfarande mitt skapande. Jag vill beskriva mitt författarskap som psykologiska studier och moraliska spekulationer för att förstå sådant som jag annars är naiv för. Sådant som tar tid, frågor och karaktärers öden för att bli begripliga för mig. Teman som normalitet, framgång och hyckleri är därför återkommande i mina berättelser. Jag intresserar mig särskilt för människans tendens att skapa problem när livet verkar enkelt, och för mig är dessa tendenser ganska roliga och ironiska. Så jag rör mig mellan satir och allvar. Mellan att utmana det eftersträvansvärda och att hitta skrattet i det. Jag har haft privilegiet att arbeta på flertalet stora svenska produktioner, samtidigt som jag har befunnit mig i experimentella filmsammanhang runt om i Europa där man antar tramsighet som en intellektuell konstform. Det både formar mig och inspirerar mitt författarskap.
0703999274
@fruktig
Lina Nilsson Ågren
Mitt namn är Lina Nilsson Ågren, kommer från Stockholm och är 28 år. Tidigare har jag studerat idéhistoria och litteraturvetenskap, och mer nyligen gått på Skrivekunstakademiet i Bergen. Där gick jag både deras grundår och projektår. Utöver det jobbar jag frilansande inom mode sedan sju år tillbaka. Vad gäller skrivande har det mestadels varit i romanform. Jag har sökt hit för att utveckla mina erfarenheter inom ett medium där inte texten är det slutgiltiga resultatet, utan en del av en större helhet. Att kunna gestalta det fysiska rummet och använda bilder, ljus och ljud för att kommunicera ett narrativ känns spännande att nyttja. På längre sikt vore det roligt att ha slutordet i en berättelse, från koncept till färdig produktion, både som manusförfattare och regissör. Teman som jag återkommer till är historia, magisk realism och det absurda - ofta i kombination. Jag tycker om att utforska det extraordinära i vardagen genom inslag av surrealism, genom att exempelvis låta metaforer bre ut sig och bli verkliga. Att hitta möjligheter för att kunna översätta det här till bild blir intressant. Min huvudsakliga drivkraft ligger i att berätta historier där det lilla kan säga något om det stora, där det absurda och magiska existerar sida vid sida med det mänskliga och vardagliga.
070 141 33 37
@agrenlina
Filip Hammarström
Jag heter Filip Hammarström – och jag började skriva innan jag egentligen förstod vad skrivande var. Jag var bara ett litet barn. Och då menar jag verkligen barn barn – typ 7
8 år. Jag hade en liten skrivbok där jag hittade på allt möjligt. Det var som ett eget universum, och jag älskade att få vara där. Men skolan var tuff. Jag blev mobbad i flera år. En dag tog några elever min lilla bok och kastade upp den på skolans tak – tre våningar upp. Min mamma, som alltid uppmuntrat mig att skriva, försökte få ner den men lyckades inte. Några dagar senare fick jag tillbaka boken av vaktmästaren, helt förstörd av regnet. Jag bytte skola kort därefter – och sen skrev jag inte mer. Det blev som en sorg jag bar med mig. För när man blivit mobbad, är det något man bär med sig det hela tiden. Ibland som en måltavla på ryggen. Även i nya miljöer. Det tog flera år att bli fri från den där måltavlan – men när jag väl hittade självförtroendet igen och samtidigt upptäckte filmen så var det något som väcktes. Kanske också ett behov av att bevisa något. Att göra något av mig själv. Att berätta. Mer. Större. Kanske är det därför som mycket av det jag vill skriva om handlar om utanförskap. Om familjer som inte ser ut som de borde. Om vänskap som trotsar samhällsregler. Om karaktärer som står kvar bredvid den som ingen annan vill stå nära. Jag antar att det fortfarande är lilla jag som hoppas att någon en dag gör detsamma för mig. Professionellt har jag arbetat i många år inom film och tv, framför allt som producent. Jag har oftast varit med och utvecklat manus från idé till färdig version. Den bakgrunden har gett mig en bra insyn om hur en scen faktiskt fungerar när den möter verkligheten. I många av projekten har jag varit med och skrivit som en del av ett team. Men nu vill jag skriva mer på egen hand. Berätta historierna jag själv vill. Samtidigt vill jag lära mig alla aspekter av skrivandet som jag inte alltid behövt innan. Jag vill tvinga mig själv att ta ansvar för hela manuset. Det är lättare att säga vad som inte fungerar – svårare att skapa något som faktiskt gör det. Jag vill också hitta ett bättre och mer strukturerat sätt att jobba. Mitt mål är att kunna skriva manus till långfilm och tv-serier helt på egen hand. På högsta nivå och jag har verkligen lärt mig att det finns väldigt mycket kvar att lära. Så nu äntligen ska jag våga ta steget att börja skriva historier igen. Att ta modet till mig att sätta mig ner helt själv och skriva i min lilla bok igen. Vem vet – kanske de utraderade historierna som stod i den lilla boken kommer tillbaka? Det är något jag skulle vilja säga till lilla 8-åriga jag som stod där i regnet: “De kommer att komma tillbaka en dag. Men i ett mycket större format.”
